Dagbok, A-ford
juni 2007 -
20/6 Efter studentkörningarna i slutet av maj beslöt vi oss för att byta kardanaxeln mot en professionellt kortad och balanserad axel. Vibrationerna vid framförallt motorbroms var lite mer än normalt. Inte alls okörbart, men nu är ju allt annat färdigt så ribban har flyttats.

Och demonteras axeln skulle man ju kunna ta växellådan också. Kopplingen har inte känts riktigt bra, dessutom kan man ju lika gärna passa på att bygga om bakre vevaxeltätningen på motorn till en riktig packbox istället för originaltätningen med yllefilt. Det har varit lite väl mycket oljedroppar för min smak under bilen, även om dessa drivpaket är kända för att aldrig vara täta.

Allt detta skulle jag givetvis gjort när ändå drivpaketet var isärplockat vid projektets början, men då var ambitionsnivån lägre. Då skulle det ju dessutom bli en lågbudgetrenovering....

Enklast tar man bort kylaren och huven, och lyfter ur hela drivpaketet framåt. Men jag ville bara ta växellådan, så jobbet fick göras inifrån bilen med borttaget golv.
 
Efter lite demonterande gick det att lyfta ur växellådan och demontera kopplingen från svänghjulet. Lamellerna kanske var en aning gropiga, men något annat skumt gick inte att se. Av någon anledning luktade den demonterade kopplingen...hmm....utedass. Så kraftigt att jag allvarligt funderade på om det fanns något annat där också.

Det visade sig att lådans främre lagring i vevaxelcentrum var så dålig att lagret knappt gick runt. Det var definitivt hög tid att byta i alla fall det.
21/6 Här är det nya tätningshuset på plats med en riktig packbox (orange ring) istället för yllefilten. Men tätningen mot oljetråget är idiotiskt gjord. Mycket skarvar och bitar som skall täta mot flera ytor i vinkel mot varandra. Inte undra på att det läcker lite.

På bilden är också det gamla lagret demonterat från vevaxelcentrum.
Nytt lager, lamell och tryckplatta på plats.

Egentligen skall man inte hålla på med sådant här när man är vig som ett kylskåp....:-(.
Att det fuktade lite från växellådans framkant var inte så konstigt - packningen saknades ju !
Flänsen får en ny packbox innan den återmonteras, denna gång med packning.
Murphy var även med denna gång. När bakre flänsen lossades för att byta den nästan obefintliga packningen, följde axeln med. Jag hade fattat det som att flänsen var en lös del och att lagret satt i huset, men det verkade alltså som att lagret satt pressat i flänsen. Och när axeln ruckades, kom några synkringar fel och växlarna gick inte längre att lägga i.

Satt i två timmar (igen) med ett par mejslar för att pilla alla delar på plats. Givetvis hade det gått fortare om växelförarna demonterades, men jag tror inte min kunskap räcker för att få dem i rätt position igen. Och om drygt en vecka skulle jag köra med bilen till ett bröllop.....
22/6  Den nya kardanaxeln blev klar två minuter före stängning för midsommar. Normalt målar de axeln också, men det fick hoppas över. Måla kunde jag göra själv, bara jag fick axeln före helgen.
Växellådan på plats. Även handbroms, batteri och annat runtomkring återmonterat.
Slutligen monteras den "nya" kardanaxeln och golvet igen.

Hur det blev ?  Vi tog en "midsommartur" med bilen på ett par tre mil till några bekanta för att grilla, trots ösregn. Kopplingen är fantastiskt mjuk och fin nu !  Vibrationerna är i princip obefintliga vid vanlig körning, och märks bara vid vissa varvtal vid motorbroms. Inget onormalt alltså. Lite oljeläckage är kvar, men det är numera på nivån "hängande droppe" än fläck på garagegolvet. 

 
7/7
Oljeläckaget är tyvärr inte på nivån "hängande droppe". Det läcker som ett såll både från växellådans bakkant och under sprängkåpan. Det sistnämnda trots byte till "riktig" packbox på vevaxeln. Har bilen stått i 10-15 min blir det två våta oljefläckar under - alltså mycket värre än innan jag bytte packningar. Måste jag göra om alltihop ?!?!
 
9/7 Nu är växellådsläckaget lokaliserat och åtgärdat !  Det var en mindre packning som hamnat fel och vikt sig vid ihopmonteringen. Det trevligaste av allt var att det gick att åtgärda med lådan i bilen, "bara" att ta bort golvet.

Även läckaget från motorn är nog fixat. Skriver "nog", för man vet aldrig förrän efter ett tag.
Det var inte den nya packboxen som läckte, utan oljetrågspackningen. Den är nu bytt och inbäddad i packningsklet, så nu verkar det alltså riktigt tätt där också.
Har äntligen skaffat mig en åkbräda så jag slipper hasa mig in och ut under bilarna. Den var som synes populär bland barnen, och utan några större hämningar åkte både fyra- och sexåringen in under bilen och började fråga vad olika saker var till för..... 
Jag har funderat lite på vad som skulle hända om t ex fjäderfästena bak brister. Det är ju fjädern som fixerar bakaxeln i sidled. Samtidigt kan man ibland känna hur axeln vandrar på hänkena vid gropar under kurvtagning. Inte direkt besvärande, men jag har nu ändå beslutat mig för att bilen skall få ett tvärstag till bakaxeln, s.k. Panhardstag.

På bilden syns fästet i änden mot ramen. Denna enkla lösning föregicks dock av flera konstigheter - att man aldrig lär sig. Staget är ett tvärstag från Saab 900 (tack, Jesper), och är med sina 85 cm helt perfekt i längd.
 
Andra änden skall sitta i bakaxeln. Jag vill dock inte svetsa i axeln där den sitter, utan gör denna konstruktion istället.
MIG-svetsen jag lånat under projektet är tillbakalämnad sedan länge, och jag får nu förlita mig på pinnsvetsen. Men vi kommer faktiskt mer och mer överens, och det är nu nästan ett nöje att svetsa med den. Kanske beroende på att det är mitt enda alternativ....
Här är tvärstaget monterat, kanske lite svårt att se på bilden. Det måste gå något snett framåt för att få tillräcklig rörelsemarginal mot "klumpen", men så sitter det även på Saaben.

Någon stor skillnad märkte jag inte, möjligen att den känns lite stadigare i skarpa svängar som t ex i en rondell. Men det kan lika gärna vara inbillning. Fast nu skall mycket gå sönder innan bakaxeln flyttar sig ur sitt läge, så staget fyller flera funktioner.