Dagbok, A-ford
juni - 2006
2/6 Bilens ordinarie tank är ju numera inte hel, bl a skar jag upp baksidan för att få ut fågelboet. Men det spelar ingen roll för vi hade ändå tänkt sätta en ny tank placerad under baksätet istället (precis bakom bakfjädern), ungefär som på fordar f.r.o.m. 1932.

Till formen tager man vad man haver, här diverse överblivna masonitskivor och brädstumpar.
Botten kommer att ha en svag V-form. Inbillar mig att det blir mindre risk att motorn suger luft då när det börjar bli tomt. Men egentligen vet jag inte, det bara kändes bättre.....
3/6 Här höll det på att gå riktigt illa. Jag räknade totalt fel på mängden härdare på de första lagren polyester, och härdningen uteblev. Hällde i lagom för 1 dl istället för till den liter jag mätt upp.
Efter en natt i blåset från en värmefläkt var det dock genomhärdat. 
Här har tanken just befriats från formen. Som släppmedel använde jag denna gång vanligt bilvax på burk (Biltema), med en konsistens som smör ungefär. Fungerade utmärkt, till skillnad från det flytande släppmedel som finns i båttillbehörskatalogerna och som jag använt tidigare. Fast det kanske också beror på hur man använder det.
4/6 Nu är två skvalpskott på plats också. Återstår att lägga ett ytskikt på insidan och plasta på botten (jo, tanken står uppochner på bilden).
6/6 Efter inplastning av påfyllningsrör, fastplastning av botten och målning med svart gelcoat är tanken klar !  Lade först ett lager med gelcoat på insidan också för att binda ev. spretande glasfiberstrån.
19/6 Inte mycket gjort med bilen på ett tag. Jag har prioriterat andra saker i livet, vädret har ju dessutom varit fantastiskt.
Men en annan orsak är att den sänkta bakfjädern vi beställt inte kommit. Firman (USA) har under tre veckor hela tiden kommit med nya leveransbesked, och när jag kontaktade en annan firma ikväll fick jag reda på att den fjädern jag beställt och fått bekräftad som Sedanutförande (10-blads) inte tillverkas i annat än en modell. Och det är till den lättare Coupékarossen.... Fjädern avbeställs.
20/6 Idag hörde firman av sig, och av en händelse hade de just fått hem fjädern idag. Lite surt ansåg han att den visst existerade, han stod just och tittade på den. Men vad det var för modell visste han inte, bara att det var den jag behövde. Nej tack....

Däremot har jag hittat ett företag utanför Göteborg som gör bladfjädrar. De skall vända på huvudbladet i min fjäder i nästa vecka, fixas under dagen. De visste precis, de hade redan en A-ford där. Tänk att hjälpen fanns så nära....
 
Således måste fjädereländet bort. Jag har gjort en fjäderspännare av M30-stång, två stumpar fyrkantrör från ett bord, några muttrar och brickor samt 10 mm plattjärn. Det är kanske i klenaste laget, denna enda fjäder bär ju bortåt 500 kg.
För säkerhets skull sätter jag några byglar runt fjädern (upptill i bild) om spännaren skulle knäckas.
Nu är det nervöst, hängena är urknackade och fjädern hålls bara av spännaren. Det är så tungt att skruva M30- muttrarna att jag får ha förlängningsskaft på skiftnyckeln.
Efter mycket skruvande är den äntligen lös i ändarna.
Allt gick dock inte min väg. Två muttrar har nypt och får sitta med rostlösning till imorgon. Retligt, två muttrar från att få bort hela bakfjädern.
28/6 Bakfjädern lossades, men jag fick lämna kvar den på firman och åka hem tomhänt. "Smeden" var sjuk så den fixas inte förrän i nästa vecka.

Köpte en extra rattstång med styrsnäcka och ratt på annons i vintras. Tänkte plocka isär och göra iordning denna, så att jag har den färdig när karossen kommer. På tal om den, lackfirman hade inte ens börjat på den i slutet av förra veckan. De har haft den över en månad nu.
Smutsig utanpå men väldigt fin inuti !  Utan att kunna så mycket om A-fordsnäckor vill jag ändå påstå att den nära nog är helt utan slitage. 
Denna rattstång skall enligt uppgift komma från en A-ford som gått till skroten redan på 30-talet. Bilens ram hade nämligen han jag köpte stången av hittat som armeringsjärn i ett hus byggt vid den tiden....
 Men den hade inte varit OK länge till, denna snäcka har försetts med fett allteftersom oljan runnit ut. Många verkstäder gjorde visst så för att slippa det eviga oljeläckaget från styraxeln. Men det skulle visa sig att fett istället för olja knäckte skruven i förtid.
Jag fräser ur styraxelns hus för att få plats med en packbox och därmed få tätt från oljeläckage (i original fanns ingen tätning mer än det glidbussningarna gav). Det gamla X/Y-matarbordet jag har kom väl till pass, men det blev inte den vackraste fräsning man skådat. Jag har svårt att vrida åt rätt håll, och för en cirkel krävs både sinus och cosinusfunktioner i händerna. Det har inte jag.

Packboxar och kullager i alla möjliga dimensioner, levererat snabbt i brev har jag köpt från Kullager.se.
Ratten hade satt sig nå't så in i......!  
Inte ens denna konstruktion kunde få loss den, så jag fick helt enkelt värma navet med gaslåga. Men då släppte den, som tur var innan bakeliten runt navet hann ta skada av värmen.
Vi behöver givetvis en omkopplare för körriktningsvisarna. I original fanns det inga alls, men eftermonterades ganska snart (nytt lagkrav ?). Brytaren sattes mitt på panelen med måttlig estetisk finess.

Först tänkte jag göra en lösning med befintlig tändinställningsspak (det satt en sådan och en för handgas i original), men den är rätt kort. Dessutom skulle omkopplaren då hamna ute i motorrummet, och jag kommer att ha elen i gamla tanken.
En fästbygel för en PV/Amazonspak svetsas fast.
Mekaniken måste täckas av något. Efter idogt letande slutade det med att jag gjorde en själv. Formen hämtades från ett par gamla datorhögtalare (bakstycket). Något av det minsta jag plastat, men det gick bra det med. Ja, bättre - det tog inte lång tid att bygga upp tjockleken.
30/6 Lite plåt bockas och svetsas på rattstången, en plåtsockel som skall möta kåpan.
För att slippa dra sladdarna på utsidan av rattstången (och få problem att gå förbi fästbygeln snyggt), borrade jag upp ett av de gamla "spakstångshålen" till 10 mm och trädde i ett 10 mm stålrör i detta att dra kabel i.
Strax ovanför den punkt där stången går igenom torpedväggen, skars stången upp och dess vägg knackades in. Kabelröret slutar här (bilden) och kablarna kan diskret smita upp i gamla tanken.
Svårt att fånga blanksvarta detaljer på bild, men ungefär så här blev det.
När jag gjorde tanken glömde jag att bilen var för hög. Nu när den hänger i rätt "arbetsposition" kommer diffklumpen att slå i tanken vid kraftig fjädring. Ser ingen annan utväg än att kapa upp tanken och plasta igen den med en inbuktning.
Nåja, nu är det gjort.