Dagbok
jan-juni 2009
3/1 Nu är det dags för autopilotmontage !
Det är dock inget som stressar, så det lär ta sin tid. Autopiloten är en Raymarine ST6002 för hydraulisk styrning.

På bilden kommer roderlägesgivaren på plats. För att hamna på rätt höjd monterades ett mellanlägg av plywood under. Eftersom autopiloten styr rodret via en hydraulpump behöver den en givare för att veta rodrets läge.
En motsvarande kula som sitter på givaren skall monteras på roderarmen. Det enklaste är att borra och gänga hål för denna.
Roderlägesgivaren monterad och armen kortad till lämplig längd. Jag får se om jag monterar stoppmuttrar också på den gängade stången - ändarna lär inte gänga upp sig i alla fall.
Hydraulpumpen (till vänster i bild) är monterad och inkopplad via T-kopplingar till styrcylindern. Pumpen har också en returanslutning, vars slang skall gå till rattpumpen. 
I mitt fall blir det till den lägsta/närmaste i kedjan - den yttre styrplatsen (slangen som går iväg ut till vänster).
10/1 NB870 har väldigt lite yta för att fälla in egna instrument. Jag funderar därför på att plasta en liten konsol att sätta ovanpå. Den blir inte stor, men skall vara yta att fälla in ST6002-panelen i samt härbärgera knapparna till det kommande ankarspelet.

På bilden syns formen som det skall plastas i.
22/3 Längesedan jag gjorde något med båten. Jobb har kommit emellan.....

Nåja, här är panelen i alla fall ditställd där den skall sitta sedan. Inte riktigt rätt färg på bilden, men en sprayflaska med rätt färgton löste en närliggande färgaffär med kulörskanner.
Panelen skall även innehålla knappar för ankarspel och display för densamma.
Autopiloten skall anslutas till lägst liggande rattpumps returuttag. Det är pluggen som sitter mellan anslutningarna. 
Fluxgatekompassen skall sitta så långt från magnetiskt material och elledningar som möjligt. Jag monterar den därför på en träkloss med syrafasta skruv.....
....och monterar den hängande under dubbelstickkojen. Visserligen är det ganska nära elledningarna till bogpropellern, men när det går ström genom dessa (och magnetfält genereras) så lär inte autopiloten vara aktiv.
Det är fullt i "elskåpet", men våningen under (rakt under förarplatsen) finns gott om plats. Nära elcentral och instrumentpanel är det också. 
Fäster en plywoodskiva med Sikaflex, på vilken autopilotens huvuddator monteras.
Kablarna ansluts. De flesta fästes med snabbkoppling.
Vi funderar på att utnyttja lite av det smala utrymmet inne i skrovet. I alla fall borde det finnas plats att hänga lite tampar i ett sådant "skåp". Jag råkar ha två luckor enligt bild liggande hemma, så varför inte ?
5/4  Sagt och gjort !
Utrymmet bakom blir tillräckligt för att i alla fall kunna hänga undan lite tampar och liknande.
Luckan på plats.
En likadan lucka fälldes också in i andra sidan.
När man skall lufta hydrauliska styrsystemet är det ett rent elände att hålla tillräckligt mycket olja i rattpumpen. Den rymmer inte mycket extra. Ännu värre är det att pricka det lilla hålet, även om man är två personer och en tratt....

Gör därför en lösning som är enkel att fylla på och som samtidigt rymmer flera deciliter olja. Tratten är ihoptejpad till nippeln med vulktejp som blir som en homogen gummimassa efter något dygn. Eltejp fungerar inte !
Vi är två båtägare som monterar in autopilot, därav adaptern på bilden  ovan. Våra rattpumpar har nämligen inte samma gänga.

På bilden är inte vår båt utan en Scand 32 som också fått en Raymarine ST6002 inmonterad. Som synes blev det lite tufft att vrida ratten på den båten (tänkte inte på det), men tratten var flexibel så det löste sig.
Luften är tänkt att komma ut nere vid cylindern. Det visade sig dock att den - trots backventiler på luftslangarna - också kom in i cylindern. Luftning är inte alltid lätt.
Båten skall också ha ankarspel till denna säsong. Vi hade i princip bestämt oss för ett Quick-spel som Watski säljer, eftersom det hade både frifall och en pulsutgång för räkneverk till ett bra pris.
Dock var Watski-folket på Gbg-mässan så ointresserade av att både sälja prylar och tala med kunderna (eller rättare sagt, lyssna) att vi tänkte om helt. Watski förlorade en kund, en affär och istället blev det ett Lewmar Profish 700 från Viking Yachting.

Men detta spel har ingen pulsutgång. Nåja, med en liten hallgivare (magnetfältssensor) för några tior så skall nog detta vara löst.
Lin/kättinghjulet är i förkromad mässing. Tre hål borras i detta.....
....vari magneter monteras med epoxi.
Höljet i rostfritt är tillräckligt omagnetiskt för att signalen från magneterna på linhjulet skall nå hallgivaren på höljets insida. Så här blev resultatet när motorn går för fullt - snygga, distinkta pulser (tre per varv). Nu fattas bara räkneverket.
En annan fundering är lite mer mysbelysning med lysdioder. Bl.a. är jag lite såld på undervattensbelysning, men dels kostar det väldigt mycket, dels bjuder det mig emot att göra onödiga hål under vattenlinjen.
Köper istället hem ett par tre vattentäta kallvita lysdioder från MoLed, för montering i 10 mm hål.
Jag har inbillat mig att det kan bli snyggt med belysning under badbryggan, indirekt ljus så att man inte ser själva ljuskällan. Här är kablarna provisoriskt ditmonterade.....
...och så här lyser det nu under badbryggan. Vi får se om det blir effektfullt, det blev i alla fall mycket ljus för lite pengar.
En LED hamnade även under peket. 
Ibland när man går upp på toa på natten kan det vara svårt att se var man sätter fötterna. Stora strålkastaren drar man knappast på, men det diskreta vita ljuset från LED:en kommer nog att vara precis lagom "led-ljus" ;-).
Med en svensk sommar är det inte alltid så varmt på kvällen i "uterummet" under kapellet på akterdäcket. Värmaren har därför försetts med fördelningsspjäll och värmarutblås har monterats även på akterdäck.

Detta rostfria utblås med slangstos var visserligen inte billigt, men jag är vid det här laget ganska trött på plastdetaljer som inte är gjort för båtlivet utan gulnar och spricker (se nedan).
Spjället (om man vill ha värmen in i båten eller ut på akterdäck) sitter åtkomligt via en av de nya luckorna.
Jag har sett några skumma sprickor på flera bordgenomföringar. Vid närmare kontroll visade det sig att samtliga fyra av denna modell var väldigt, väldigt nära att ge upp totalt !
Titta på flänsen till höger. Alla små svarta streck är genomgående sprickor.

Även om UV-ljuset gjort sitt och fått plasten att gulna så är det ändå på de ställen där ljuset inte kommit åt som materialförändringen är som värst - sprött och helt enkelt "gistet".
Här ser man tydligt en genomgående spricka strax innanför flänsen. På denna bordgenomföring brast även hela slanganslutningen när slangen skulle demonteras med bara mild handkraft (jämför bilden ovan, slangnippeldelen saknas på den här) ! 
En samling "skit". Den längst till vänster gick t ex i bitar med lätt handkraft. I praktiken hade det räckt att någon stött till dem på insidan för att slangen skulle sluta inombords istället.

Två har använts till vask, två går till länspumpar och har i princip aldrig varit utsatta för vätska. Alla fyra är dock exakt lika illa åtgångna, vilket tyder på produktfel. 
Alla har varit tätade med Sikaflex och så måttligt åtdragna att muttern nästan kunnat lossas med handkraft. 

Till saken hör att genomföringarna är köpta nya 2003 från en känd båttillbehörsfirma. Det sägs att man får vad man betalar för, men det stämmer inte så ofta som man tror. Alltså en stor VARNING om Ni har denna typ av bordgenomföring. Plasten i den tål bevisligen inte utomhusbruk, trots att den säljs av fackhandeln för montering på båt.....
Nu sitter något helt annat på de fyra platserna. Dessa inbillar jag mig tål både UV-ljus och vatten. 
30/4  Åter till ankarspelet.
Efter mycket grubblande bestämmer jag att ändå försöka få ankaret att gå igenom badbryggan istället för att hänga ut bakom. Dålig vinkel men framförallt trimplanen strax under ställer till det.

Men med lite rostfri plåt och bearbetning med vinkelslip, skruvstycke och pinnsvetsen så blir det ett beslag som jag tror kommer fungera. Själva plastrullarna finns att köpa lösa från 50:-/st och uppåt.
Provmontering (efter lite uppolering).
Den uppstickande rullen är nödvändig för att styra ankaret snett bakåt på sin väg in eller ut. Då går det garanterat fritt från trimplanen.
Beslaget sett underifrån (ännu ej fastskruvat) med ankaret nästan uppe. Den synliga rullen behövs för att linan inte skall skava på badbryggans kant. Trimplanet skymtar nederst i bild.

(Ber om ursäkt för bildkvaliteten, men jag har glömt digitalkameran hemma ett antal gånger nu, och fått ta bilderna med den blixtlösa kameran i mobiltelefonen istället).
En säkerhetskedja (två karbinhakar och en bit RF kedja) kring handtaget gör mig trygg. Visserligen kan det bli fel på tekniken också så ankaret fälls när det inte skall, men största risken hos oss är nog två barn som gärna trycker på lite fler knappar än de borde......
Fixar ett ändfäste för ankarlinan, så man inte tappar alltihop om man glömmer att det är på väg ut och linan är slut.
Manöverpanelen.
Pulsgivaren och halvfartsläget verkar fungera bra (displayen visar antalet meter som är ute). När det är mindre än 1-2m kvar går ankarspelet ner på lågfart. Det är inte original på ett Lewmar Profish 700/1000-spel !
Monterade in kontaktor, automatsäkring och lågfartsrelä m.m. i en egen låda. Med knappen under automatsäkringen kan man koppla förbi allt vad lågfart heter, om det skulle krångla eller räkneverket fattat helt fel hur mycket kätting/lina som är ute.
Skrovinsidan innanför de nya luckorna målas med gelcoat. Dels ser det trevligare ut, dels binder gelcoaten alla vassa glasfiberstrån.
3/5 Nästa projekt - avrinning på skarndäck.
Varvet har också upptäckt denna konstruktionstabbe. På skarndäck finns bara avrinning i en ände - bakåt. Men när båten ligger still lutar inte båten bakåt, och det kan bli flera liter vatten stående på skarndäck.

Här skall bli en liten "ränna" så att vattnet kan rinna ut. Att den behövde bli så djup att jag skulle gå igenom visste jag redan innan.
Några lager skall plastas från insidan. På BB-sidan är det enkelt att komma åt efter att soffan plockats bort.....
....men på SB har jag det tvivelaktiga nöjet att plasta via handsfacksöppningen :-(.
Men det gick faktiskt. På bilden är även fyra lager på utsidan just lagda (men inte härdade ännu).
1/6 Hustrun har haft ett digert arbete med att sy nya draperier och gardiner till hela båten. Nu börjar det dock bli dags att prova dem !

Originalgardinerna är ljusgula och är tyvärr - liksom originalklädseln - inte av den mest ljuståliga tygkvaliteten. Efter några somrar börjar de se ännu mer bleka och tråkiga ut än de gjorde redan som nya.