Dagbok
juni-dec 2008
1/6 Sjösatt och provkörd !!

Och hur blev det ?  Jo, det läckte inget vad jag hittills kunnat se. Följande har jag kunnat notera vad gäller sjöegenskaperna (ännu bara testat på lugn, nästan blank sjö):

  • Båten flyter 3-5 cm högre i aktern nu
  • Toppfarten har ökat med 1,5-2 knop. Visserligen var den inte fulltankad, men enligt GPS gjorde båten nu 23-24 knop på miljödiesel och utan att låta ansträngd. Förra sommaren på samma diesel max 21,5.
  • Bränsleförbrukningen i planingsfart har minskat med 5-7%
  • Bränsleförbrukningen i deplacementfart är jag osäker på, men den verkar inte ha sjunkit i alla fall.
  • Båten känns betydligt mer stabil i planingsfart nu. Visst märks det om folk rör sig tvärs över båten, men inte alls på samma sätt som tidigare.
  • Svarar lika snabbt på roder som tidigare, dvs tämligen bra. Märker egentligen ingen skillnad mot förr, varken i deplacementfart eller planing.
Således känns det som att det var mödan värt. Båtens egenskaper var inte dåliga innan, men nu är det ännu bättre. Återstår att se om jag kan köra 5-6 knop (kanalfart) på kring 0,6-0,7 l/nm även i fortsättningen.....
2/7 Lysdiodlampor:
Utvecklingen av lysdioder går snabbt. Efter att de blåa började dyka upp för 12-15 år sedan, har man även gjort allt bättre vita dioder. Men det blåvita "månskenet" som ofta hittills varit förknippat med vita lysdioder är inte speciellt trevligt.

Numera börjar det dock bli vanligt med s.k. varmvita LED. Men definitionen på vad som är varmvitt varierar. Enligt min mening skall det vara en färgtemperatur på absolut max 3500K, helst 2500-3000K för att vara acceptabelt. En "lågenergilampa" brukar ligga på 2700K.

Varmvitt fås ibland genom att måla en kallvit diod gul, vilket också sätter ner ljusstyrkan. Många LED som säljs som glödlampsersättare är heller inte av senaste typ, och ljusstyrkan kan därför variera väldigt mycket. Billiga LED-lampor lyser oftast kallvitt och med rätt dålig ljusstyrka ("månsken").

Några svenska lysdiodsajter är så vidlyftiga att de under några av sina produkter påstår att lysdiodlampan ersätter ljuset från en upp till 10-15 ggr så effektstark glödlampa. Det är kanske sant, men bara i en riktning. I praktiken jämför man äpplen och päron. Därför är det också viktigt att kontrollera spridningsvinkeln på den LED man tänkt välja. De jag valt (bilden) har 120° spridning, vilket är mycket bra för ändamålet.

En glödlampa sprider ju ljuset nästan 360°, men det gör inte en LED. Armaturens utformning och användningsområdet avgör vilken LED-lampa som passar. Det finns idag LED-ersättningslampor med lysdioder i alla riktningar för att just efterlikna glödlampans spridning.

I dagsläget är nog tumregeln max 7-10 ggr rimligt för de allra bästa varmvita LED kontra glödlampor, och kanske 5-7 ggr jämfört med halogen. En LED på 1,5W kan alltså ersätta en halogenlampa på 5 eller (om man kan tänka sig lite svagare ljus) max 10W.

 
Lamporna ovan är egentligen ersättare för halogenlampor med G4-sockel. Men mina 12V läslampor har vanlig E27-gänga. Sockeln från några uttjänta lysrörslampor sågas av och LED-modulen löds in, samt fixeras med lite Sikaflex. LED-modulerna kommer från UltraLEDs i England. Jag hittade i skrivande stund nämligen inget trovärdigt alternativ i Sverige, men de hittar nog hit snart.
Vi tyckte 15W-lamporna som satt där innan var i skarpaste laget. Därför blev dessa LED-moduler på 1,5W (motsvarande 8-10W glödlampa) alldeles lagom. Ljusspridningen hos LED gör dem också mycket lämpliga till just läslampor.
3/7 Kring toalettens halogenarmaturer (2x10W) blir det mycket varmt. I dessa byts lamporna rakt av till två 1,5W-moduler enligt ovan. Ljuset blir något svagare men fullt tillräckligt.
Men jag har också skaffat självhäftande lysdiodlist med varmvita dioder med en fantastisk ljusstyrka och spridning (från ett företag på Cypern). Endast 8 mm bred och kan klippas på var 50:e mm till valfri längd ! 
Även firmor som Clas Ohlson har varmvit lysdiodlist, men deras är ingjuten i PVC-profil och betydligt klumpigare. Dessutom är denna billigare per meter.
Monterar någon meter av listen under toaletthyllan, och som synes ger det bra med ljus. Tillsammans med de utbytta taklamporna drar nu all belysning inne på toaletten under 0,5A.
Ljuslisten hamnar också ovanför gardinskenan i salongen på båda långsidorna, och ger ett trevligt "mysljus". Ändå tillräckligt starkt för att kunna vara enda ljuskällan i de flesta fall - monteringen vid gardinskenan gör att de lyser upp delar av t ex pentryt.

En list åkte också dit under pentryskåpen, lysande på salongsgolvet. Fördelen med denna typ av LED-list är att man kan koppla in ett seriemotstånd och på så sätt dämpa ner ljusstyrkan till lämplig nivå. Belysningen på golvet dämpades t ex ner väldigt mycket. Hela mysbelysningen av salongen drar bara 0,6A.
28/7  Nej, vi har inte kört på grund !
Faktum är att det är över 2m vatten under kölen. Vätterns vatten är fantastiskt klart, tror man räknar med ett genomsnittligt siktdjup på åtminstone 14m. Ibland är det lite kusligt när sjön är spegelblank och det kanske "bara" är 3-5m djupt, eftersom ljusbrytningen gör att det ser ut att vara läge för grundstötning. Tur att man har ekolod....
En annan bild. Inte tagen under vattnet, utan stående på bryggan. Den som tittar noga ser lite vita prickar på vattenytan.
Tror det är drygt 3m från vattenytan ner till kättingen i bildens högra del.
Barnen räddade en nyckelpiga från drunkningsdöden med hjälp av en tamp. Med dess procedur för att torka vingarna och återfå krafterna var den ett intressant studieobjekt.
5/9 Äntligen är tiden förbi då jag behövde lägga många kvällar på att bygga täckställning och klänga runt på kvällarna i höstmörker och snålblåst. Vi har köpt ett båthus !

Liksom många andra har gjort, tänkte vi offra några meter till en värmestuga och förråd/verkstad. Men detta skall vara klart innan båten skall in, och vi fick tillträde först i förra veckan. Så nu är det bråttom med byggandet !
Nedre rummet blir en liten verkstad/förråd..... 
....och övre en lite mysigare inredd värmestuga. På bilden är panelen just lackad, men mycket (bl.a. golvet) saknas ännu.
17/9 Klart !!

Nu har även vi en röd liten "fiskestuga". Ovanför trappan finns en "grind", och höjden är anpassad så att man kan kliva rakt in på båtens akterdäck/skarndäck här. Eventuellt med en liten bit landgång.
Trots att vi tog lite av längden för rumsbyggandet går det in ett ekipage på 13m längd (upp till drygt 2m höjd, sedan 12,40). Bredd/höjd begränsas tyvärr av portens 3,85/4,20. Men det räcker för vår båt. 
19/9 Båten upptagen och tvättad, i väntan på att köras in. 
29/9 I vinter kommer det inte vara stiltje på båtprojekten, inte heller i båtdagboken. Projekt som står för dörren är:
- Montering av autopilot
- Bygge av extrakyl (går även att ha som frysbox)
- Göra extra avrinning på skarndäck, det blir vatten stående (plastjobb)
- mer.......
8/10 "Värmestugan" är inte komplett förrän det finns ett enklare pentry.
Fick tag på ett bättre begagnat (mycket begagnat) kök alldeles i närheten. En del gick dock att använda.
12/10  Sådär. 
Luckorna har fått lite extra lack. Några borde slipats ner helt trärena, eftersom de var ganska illa åtgångna. Men det orkade jag inte göra - det är ju bara ett båthus...

Städningen återstår dock som synes.
25/12  Båten sover i båthuset nu. Men så snart nyår passerat blir det autopilotinstallation, och när solen börjar värma på taket kommer den övriga aktiviteten att stiga.

Jag har dock gjort en sak som inte lagts in här i båtdagboken - ett kylvattenlarm som larmar redan i samma ögonblick kylvattnet slutar flöda. Alltså innan något hunnit ta skada. Förhoppningsvis kan Du läsa mer om detta i Praktiskt Båtägande nr 1, 2009 !