Dagbok, A-ford
maj-nov 2009
10/5  Varma dagar med kökörning är inte bilens favorit. Som mest har jag kommit upp i 97°C på kylarvattnet, och varit mycket nära kokning. 

Antingen förser jag kylaren med en bättre fläkt (elfläkt), eller byter termostaten så jag får mer marginal/längre tid innan den går i kok. Valet föll på det sistnämnda, och efter mycket letande hittade jag en 76°-termostat som passade.

Ur med kylarvätskan. Det är några liter i den här bilen.....
Flänsen där temperaturgivaren till tempinstrumentet har fuktat lite vatten. Istället för vanlig packning trycktes den dit med klet "Form-a-gasket". Men det håller inte tätt ordentligt, så nu när vattnet ändå är urtappat får flänsen en tillklippt, riktig packning också.
Och vad händer vid återmonteringen ?  Ena bulten går av inne i blocket.
"Grisknorrar" är ibland inte bra, men denna gång fungerade det utmärkt. Problemet var större att hitta en ny bult - det är ju tumgänga.
Problemen fortsatte. 
Bultarna som håller termostathuset greppade inte gängor ordentligt. Kan bero på att de såg ut såhär. Efter rensning av blocket gängor med gängtapp (också tum, givetvis) och nya bultar så kom även termostathuset på plats.
Så här ser Biltemas bränsleslang märkt "ILO" ut efter ett år. Och det är inte bara här, jag har haft samma problem i båten med slang märkt "ILO". Biltema har uppmärksammats på problemet, men har mig veterligen ännu inte bytt leverantör. Samma slangfabrikat har jag också hittat på Jula.
Varning för bränsleslang "ILO" från Biltema och Jula !
Men detta var trevligt från samma leverantör. Ett bränslefilter i glas och krom gör sig bra istället för ett plastdito. Finns på MC-avdelningen.
Jag har haft lite problem med att fjädringen slår stumt, särskilt med passagerare bak. Läget på stötdämparna justerades ju på en höft innan karossen var på, så jag misstänkte dem.

Det visade sig mycket riktigt att de gick i botten redan efter drygt 3 cm..... Inte undra på att det var problem. Nedåt kunde de däremot gå nästan 11 cm.
 

Nya stötdämparfästen tillverkas, nu 3-4 cm längre.
Nu är fjädringsvägen uppåt lite mer än fördubblad (gamla viloläget avslöjas av smutsen mitt på dämparen). Och vilken skillnad det blev :-)).
22/11  Den längre fjädringsvägen visade sig ge upphov till ett annat problem.  Det är inte stötdämparna som begränsar fjädringsvägen längre, utan det första som går i blev istället bakersta kardanknuten.
Jag hade nämligen lyckats placera ena fästet för handbromsvajern exakt rakt ovanför knuten. Balken har därför demonterats och fästet skurits bort (gamla positionen vitstreckad på bilden) och återsvetsats bredvid.
Så här ser det ut under bilen, med det på bilden högra fästet flyttat. Kameravinkeln gör att det ser ut att sitta bra nära knuten i alla fall, men det går fritt. 
Skillnad var det när vajerfästet satt precis rakt över kardanknuten - då gick de ihop vid kraftig uppfjädring.

Varför blev det så här egentligen ?  Jo, jag felbedömde fjädringens "viloläge" när chassiet gjordes iordning, och normalläget blev ett par cm lägre än jag trodde (se stötdämparmodifieringen ovan). Men nu är det fixat.

23/11 A-forden har sedan länge haft ett par öglor för kurvhandtag. Nu kom jag äntligen till skott med dessa.

Tänkte använda lite kordongband till kurvhandtag (bilden)

Två band limmas mot varandra med överlappande skarvar och genom öglan. Cascos textillim är nästan starkare än en söm !
Efter att ha satt ihop bandet strax under öglan så är handtaget klart !

Funderar på om vi skall ha gardiner också.....;-).